Hela detta inlägg är en avskrift av en artikel i Computer Sweden, , av Lars Danielsson.

"De är ofta nyckelpersoner för en framgångsrik teknikanvändning i ett företag.
Men vad ingår egentligen i rollen? Nu arbetar en grupp arkitekter med att definiera uppdraget.

Titeln arkitekt har kommit att beteckna personer som arbetar på ett övergripande plan med it-lösningar. Kort sagt, de ska ha koll på de stora sambanden. Och de ska fungera som ett sammanhållande kitt mellan it och verksamhet.

Arkitektens uppdrag är inte bara svårt till sin grundkaraktär. Det blir ännu svårare av att det finns en uppsjö av olika typer av it-arkitekter: lösningsarkitekt, systemarkitekt, verksamhetsarkitekt, enterprisearkitekt, och så vidare.

Det blir rörigt, helt enkelt.

Det råder heller ingen konsensus kring vilka funktioner som ska utföras och vilka kompetenser som krävs. För att råda bot på förvirringen har Sverigeavdelningen av föreningen Iasa, definierat fyra arkitektroller och en funktion. Nu fortsätter arbetet med att bringa klarhet. Det handlar inte om att ha en superperson ska sitta som en spindel i nätet och ha fullständig koll:

– Det behövs snarare ett väl fungerande gränssnitt mellan it och verksamhet, och att få med sig hela organisationen mot gemensamma mål. Det finns inget facit för hur man ska göra, därför är det bra att träffa folk från olika företag och branscher och diskutera och bidra med idéer, säger Joakim Jerbrant, chefsenterprisearkitekt på Nordea.

Han ingår i en arbetsgrupp på 15 arkitekter i Sverige som är anställda på företag och myndigheter som Nordea, Scania, SBAB, Ericsson, LRF, SKB, KTH och Regeringskansliet. De ska med stöd av Iasa försöka definiera vilka förmågor som krävs av it-arkitekter. Det finns även en arbetsgrupp med ett tiotal konsulter som arbetar med samma uppgift, samt ännu fler som ska fungera som remissinstanser.

Begreppet förmågor är valt med omsorg:
– Ordet förmåga innefattar både kunskap och kompetens. Med förmåga avses både specifikationen av förmågan samt hur förmågan skapas och bibehålls för både individ och organisation, säger Lottie Aderinne på Vilante Consulting som är verksam inom Iasa.

Målet för arbetsgrupperna är att skriva en rapport, så kallat white paper, med fallstudier, innan året är slut.

– Målet på sikt är att bidra till en bättre definition av arkitektyrket, vilket ska leda till en större förståelse för att arkitektur är viktigt och i slutändan till bättre fungerande företag, säger Per-Erik Padrón på Iasa.

Hur sprider man budskapet på bästa sätt?

– Vår förhoppning är att kunna komplettera de stora arkitektur-ramverken med praktiska råd och tips närmare vardagen. Är det tillräckligt kortfattat kommer det att läsas av många, säger Olle Mulmo, chefsarkitekt på SBAB.

– Svårigheten är att tillfredsställa både kortsiktiga och långsiktiga mål och även att integrera olika typer av arkitekter. Det saknas ett gemensamt språk, säger Mathias Zetterfeldt, chefslösningsarkitekt på Scania.

– Utgångspunkten för utvecklingsarbete måste alltid vara förankrad i affärsstrategin, säger Joakim Jerbrant.

Efter en stund lyckas han formulera en grunddefinition för hur arkitekturarbete bör bedrivas:

– Arkitekterna måste vara med från början i projekten och säkerställa att utvecklingsarbetet integreras i alla olika metoder, modeller och processer, samt förstå affärsstrategin så att företagets mål och visioner uppfylls.

Det låter som spindeln i nätet. Men det ska alltså inte sluta i ett personberoende, utan alla ska veta vilka behov arkitekturfunktionen, eller arkitekturrollen eller arkitekturförmågorna, ska tillfredsställa.

Fyra roller och en funktion

Föreningen Iasa har definierat it-arkitektur i Sverige. Det görs genom att beskriva olika kompetensroller.

Verksamhetsarkitekt

Arbetar med en organisations processer, information och system, och hur de samverkar. Allt i syfte att hjälpa organisationen att möta nya omvärldskrav. Nuläges- och målbeskrivningar görs med visualiseringar.

Lösningsarkitekt

Arbetar med att planera införandet av it-lösningar, baserat på en organisations behov och existerande it-tjänster, ofta genom projekt. Ansvarar för att lösningar kan leva vidare under en lång tid. Formulerar och säkerställer ofta även de icke-funktionella kraven.

Mjukvaruarkitekt

Arbetar med att strukturera och designa mjukvara så att den uppfyller både funktionella krav och arkitekturella kvalitetskrav. Kan verka i huvudsak inom ett enskilt projekt eller ta ansvar för en specifik produkt eller ett specifikt system.

Infrastrukturarkitekt

Arbetar med att strukturera, dokumentera och föreslå en infrastruktur som matchar en organisations behov. Blir inblandad i de flesta it-projekt, men även i löpande drift och förbättringar. Infrastrukturarkitektur är en leverantörsfunktion i större utsträckning än övriga typer av arkitektur.

Enterprisearkitekt

Definieras inte som en roll utan en funktion. Den innebär ett helhetsansvar för att leverera värde till organisationen. Innefattar beslut, riktlinjer, mallar, verktyg, metoder, principer och styrmodeller för arkitekturarbete. Syftar till att säkerställa att it stöder en organisations verksamhet.


Computer Sweden
Lars Danielsson"